Ing-Marie Hagelin som fött upp labrador under kennelnamnet Kamrat, dömer rasen och skrivit flera böcker om rasen.
1. Namn, kennelnamn, när och varför valde du att föda upp labradorer?
Längtan efter en stor hundras, större än min lilla korthårstax jag fick på 12-årsdagen och maffigare än pappas och farbrödernas stövare (som aldrig fick komma in, skulle hållas avskilda, boende kopplade i koja, det här var 30-40 talen).
Längtan stod till newfoundland, men så kom han en dag den svarte labbegossen Hassan i sällskap med sin husse, grannen. Hassan nyimporterad från England, Liddlys kennel och då kände jag att här var den, hunden med stort H.
Ett år senare kom Hassans dotter 9 veckor gammal, parningsvalp till Hassan i huset. Baskervilles Hund Black Beauty. Och snart var önskedrömmen om en nuffe gömd, men inte glömd.
Kennelnamnet Kamrats från 1957 till 1985. Tarmac från 1985. Min del i Kamrats såldes i samband med skilsmässa 1985 från tidigare delägaren av Kamrats, Inge Thoor.
2. Vad anser du vara de viktigaste egenskaperna hos labradoren?
Egenskaper. Samarbetsvillja, totalt avsaknad av aggressiva tendenser. The will and wish to please ska alltid få prioriteras, förutsättning för gott arbete under jakt och alla andra uppgifter som labrdoren klarar av.
3. Nämn några hundar av din egen uppfödning som enligt dig varit betydelsefulla i ssåväl din egen som andras uppfödning?
Det måste bli Kamrats Careena, chokladbrun och vacker och anmoder till flera generationer typriktiga labradorer.
Samt Kamrats Buse, han gick mycket i avel och ställde inte till problem varken med ögon, temperament eller HD. Till och med RD höll sig undan hos Buse.
4. Nämn tre andra hundar som du tycker haft stor influens i rasen.
Licithas Lizzard, Copyright, Powhatan Sentry. Finns tikar men de får sällan möjlighet att påverka i samma skala, om man ska begränsa sig till att välja tre individer.
5. Kan du ge ett gott råd till unga/nya uppfödare av labrador?
Samarbeta, men tänk själv. Ha ögon öppna, och lär. Ta allvarligt på råd, men inte låta sig styras. Svår balans, men arbeta efter den linjen. Vakta sig själv mot för stor lojaliet med de tikar man har. Hur bra är det egentligen med att framhålla " det här är tredje, fjärde generation jag fött upp?" För all del, en senare fråga förstås.
Som en av de taxdamer i England jag köpte långhårsdvärgar av uttryckte det: "Man ska hålla hund med hjärtat men avla med hjärnan".